Fyra sidor av Gosforth Cross

Viking Age England Julian D Richards

Om vi börjar med sidan till höger ser vi uppifrån kanske ett "drakdödarmotiv". Utformningen associerar till de två förekomsterna på tidiga bildsten. I Norden slåss hjälten Tor med Midgårdsormen bl.a. medan senare hjältar fråm heroiska åldern såsom Sigurd slås med ormen Fafner. Han smakar sen dess blod och upptäcker att han förstår fågelsången. En elegant omskrivning av att man under livets erfarenheter småningom lär läsa mellan raderna och förstås fikonspråket bland folk.

Dramatiseringen av livet och de dolda meningarna skyms av historien. I min barndom brukade man vid en viss ålder lära att man skulle leta efter "sens morale" eller den egentliga meningen i en saga. I allt detta finns något allmänmänskligt som inte förändras i tiden vare sig bakåt eller framåt.

Nästa motiv är lätt att tolka som "korsfästningen" som är ett omvänt drakdödande egentligen. Men ser vi närmare finns det en ram omkring den korsfästa och vi kan finna den i motiv med "Gunnar Gjukesson i ormgropen" eller kanske andra omskrivningar av döden Eller vad man då kunne finna i sagorna om situationen. Eftersom här finns en kvinna med något i handen tänker man på hustru Gudrun som gav Gunnar en harpa. Han spelade sen på den med tårna så att ormarna la sig till ro, men en orm höll sig vaken och högg honom i hjärtat. En omtyckt vändning i Norden att alltid finns nån som förstör festen och det roliga.

Beowulf tampas med Grendel och hans morsa i kärret. Kanske det är det motiv man ser i vad jag kallar "ormgropsbrakteater" fast det känns mer som att man ville ha en amulett för det som händer när man lägger något i jorden. Växtfrön kan skapa nyt liv och i tidiga hällristningar ser man att man symboliserade det med slingrande linjer och symboler för äktenskap. Detta finner vi sen i myterna om odling. Detta var en tid då överklassen var föga intresserad av fruktbarhet eftersom deras torpare och folk skötte den detaljen. De behövde ett fikonspråk för sina egna tänkta bravader.

Emellan de två motiven finns en flätad kedja som uppträder som ett "djur" med yngel på den andra framsidan. Antagligen har de mönstret utvecklats av keltiska munkar alternativt av munkar och skandinaviska konstnärer i samarbete. Förutom i Gosforth finns de på Isle of Man och som en dörrstolpe på Vindbläs kyrka, Randers Jylland. Den finns säkerligen på många andra håll men här bara en antydning om hur mönster spreds

På nästa smalsida från höger finns bara en "drake" och ett par ryttare där det är svårt att placera det som sagamotiv. På andra bredsidan tycks drakyngeln möta en man till fots och en ryttare. Scenen längst ned associerar till den fångna Loke som bundits med sonen Narfes tarmar och giftormen Skade syns ovanför huvudet medan Lokes hustru Sigyn håller en skål som ska spara Loke från giftet. Allt ur Voluspa:

34.

Då kunde fängsel man vrida 
av Vales tarmar, 
ganska fasta voro 
fjättrarne snodda.

35.

I kedjor såg hon ligga 
under Kittellunden 
en led skepnad 
med Lokes drag. 
Där sitter Sigyn 
i sorg hos maken, 
föga väl till mods. 
Veten I än mer och vad?

Yttersta smalsidan ger mig associationer till årstiderna genom de två ormarna och möjligen de tre motiven. Hjorten finns på Gallhushornets första ring medan motivet med hunddjuret är oklart. På hornet finns också en ring med en varnare och dessa tre är då årstider enligt månräkningen. Skilt med en fläta finns nederst vad jag tycker är Tor och Midgårdsormen.

I de angloskandinaviska provinserna och på Isle of man finns många dekorationer med Sigurdslegenden och även Völundmotivet är vanligt. Richards vill se Maria Magdalena som valkyria vid korsfästelsen, men jag är icke lika säker på saken och då blir illustrationerna rent gammalnordiska och endast korset är kanske kristet. I saker av denna karaktär är det alltid svårt att se entydiga lösningar

upp

Till Bildsten 3